Ensam hemma...
Japp, i torsdags åkte älskling till Norge. Nästa fredag kommer han hem igen. Är glad att han kommer iväg på sina fiskresor, fritidsintressen är viktigt.
Jag å Mercedes var iväg på våran första hoppträning igår. Jag var så nervös, huga va jobbigt. Inte ätit mycket till lunch, det var fisk... Inte gott!! Bättre när Robban lagar, han vet precis hur jag vill ha det.=) Inte vart det nån middag heller, inte bra. Jag hade med mig en köttbullemacka till stallet, men var så nervös så jag fick knappt ner en bit...
Tur att Jessica kom och kunde styra upp det hela. Hehe, lite krångel vart det å det blev man inte mindre nervös av. Merceses skötte sig iaf hur bra som helst, som vanligt.=) Hon är helt underbar min prinsessa. Hon var så fin i sin lädergrimma med rosa ludd, ett nytt ljustbrunt tävlingstäcke hade hon oxå.
När jag å Jessica skulle fixa transporten så började krånglet. Det här måste jag verkligen träna på! Fick fick lixom inte fast transporten. Vi kämpa å kämpa å jag kände minuterna ticka. Ehh, lixom ingen höjdare att komma sent på första träningen. Det slutade med att vi tog Jessicas transport istället å då gick det bra.*Phu*
Väl framme och innen i ridhuset var jag supernervös å Mercedes stel som en pinne. Så mycket nya intryck... Efter en lite stel och stressad start så slappnade iaf både jag å Mercedes av. Å slutet gick superbra. Min tränare Katarina berömde Mercedes å sa att hon hade fin hoppteknik. Efter några gånger skulle det här bli riktigt bra. Kändes superskönt, min fina pålla.=) Nu är vi på väg på allvar! Nästa torsdag är det träning igen.
Saknade min Carro, hon hade oxå styrt upp detta superbra. Hoppas att vi snart kan träna och tävla tillsammans.=)
Idag var jag inte pigg å jag antar att Mercedes oxå var lite trött efter gårdagen. En välförtjänt vila för båda två blev det.
Jag märker mer å mer hur bra jag hade det hemma i norr. Hur mycket mamma å pappa verkligen ställde upp å hjälpte mig. Jag behövde lixom aldrig tänka på detaljer, bara rida. Det här är verkligen ett nytt "hästliv" för Mia. Ett liv som ibland känns lite ensamt, men jag har många underbara vänner som hjälper mig å ställer upp i stallet. Å nån gång måste man väl stå på egna fötter antar jag. Detta är ju vad jag vill göra.
Ha nu en skön och underbar helg.
Mvh/Mia
Jag å Mercedes var iväg på våran första hoppträning igår. Jag var så nervös, huga va jobbigt. Inte ätit mycket till lunch, det var fisk... Inte gott!! Bättre när Robban lagar, han vet precis hur jag vill ha det.=) Inte vart det nån middag heller, inte bra. Jag hade med mig en köttbullemacka till stallet, men var så nervös så jag fick knappt ner en bit...
Tur att Jessica kom och kunde styra upp det hela. Hehe, lite krångel vart det å det blev man inte mindre nervös av. Merceses skötte sig iaf hur bra som helst, som vanligt.=) Hon är helt underbar min prinsessa. Hon var så fin i sin lädergrimma med rosa ludd, ett nytt ljustbrunt tävlingstäcke hade hon oxå.
När jag å Jessica skulle fixa transporten så började krånglet. Det här måste jag verkligen träna på! Fick fick lixom inte fast transporten. Vi kämpa å kämpa å jag kände minuterna ticka. Ehh, lixom ingen höjdare att komma sent på första träningen. Det slutade med att vi tog Jessicas transport istället å då gick det bra.*Phu*
Väl framme och innen i ridhuset var jag supernervös å Mercedes stel som en pinne. Så mycket nya intryck... Efter en lite stel och stressad start så slappnade iaf både jag å Mercedes av. Å slutet gick superbra. Min tränare Katarina berömde Mercedes å sa att hon hade fin hoppteknik. Efter några gånger skulle det här bli riktigt bra. Kändes superskönt, min fina pålla.=) Nu är vi på väg på allvar! Nästa torsdag är det träning igen.
Saknade min Carro, hon hade oxå styrt upp detta superbra. Hoppas att vi snart kan träna och tävla tillsammans.=)
Idag var jag inte pigg å jag antar att Mercedes oxå var lite trött efter gårdagen. En välförtjänt vila för båda två blev det.
Jag märker mer å mer hur bra jag hade det hemma i norr. Hur mycket mamma å pappa verkligen ställde upp å hjälpte mig. Jag behövde lixom aldrig tänka på detaljer, bara rida. Det här är verkligen ett nytt "hästliv" för Mia. Ett liv som ibland känns lite ensamt, men jag har många underbara vänner som hjälper mig å ställer upp i stallet. Å nån gång måste man väl stå på egna fötter antar jag. Detta är ju vad jag vill göra.
Ha nu en skön och underbar helg.
Mvh/Mia
Kommentarer
Postat av: Angel
Du kämpar på så bra tjejen:) Kan jag hjälpa nån gång så vet du att jag kommer! tack för i helgen, blev en toppendag:) kram kram
Postat av: Carro F
Ja det är ju jobbigt att göra allt själv. Hästvärlden är tuff när man är ensam, men man får vara otroligt stolt när man klarar sig själv. :) Roligt att det gick bra på hoppträningen! :) KRAMAR
Trackback
